När jag skulle starta det här film projektet så hade jag många funderingar i huvudet. Vad skulle jag göra för film? För vilka skulle filmen vara? Hur skulle filma och Vilka skulle jag filma?, Vad skulle jag ha för tema inom lärande? Lärande är ett väldigt stort område och jag kände att jag måste begränsa mig på något vis. Ska jag anpassa filmen efter barnen i min barngrupp eller ska jag inrikta mig på större barn? Efter ett tags funderingar kom jag fram till att jag ville göra en film för de barnen jag hade i min egen barngrupp, alltså barn som är mellan 1-3 år. Sedan funderade jag på hur ser en vardag ut hos oss? Det är massor av lek och pedagogisk verksamhet, men även massor av konflikter. Då kom jag på att jag skulle göra en film som handlade om konflikter. Först hade jag tänkt använda större barn för att uppnå mitt mål, men sedan insåg jag att mina små barn kanske inte skulle förstå då. Jag pratade med mina kollegor och de föreslog att jag skulle använda handdockor istället. Då blir det spännande och lättare för de små barnen att förstå. Det tyckte jag var en bra idé. Sedan fastnade jag lite grann i kreativiteten ska jag erkänna, vad ska de här handdockorna göra? Hur ska jag komma på en berättelse till detta?
Jag började göra observationer i min egen barngrupp för att få inspiration till filmen. En dag blev några barn osams, det ena barnet satt och lekte med ett bilgarage. Sedan kom ett till barn och ville vara med, men det ville inte det första barnet. Då vräkte det andra barnet ner garaget på golvet så bilarna for ur. Då blev det första barnet ledsen, sedan arg och drämde till det andra barnet i huvudet med bilen. Då blev båda två ledsna och skrek och grät. Det här tänkte jag är något jag kan göra en film av som små barn kan förstå och relatera till. Jag utgick från situationen med bilgaraget och så gjorde jag en ny händelse som liknade den. Jag behövde två huvudpersoner/huvudkaraktärer och jag vet sen tidigare att vi har ett antal handdockor på Mickelina som vi har använt då och då i olika situationer, vi har bland annat en gris som kommer ibland när någon fyller år. Den tänkte jag vore perfekt att ha som huvudkaraktär.
Jag bad två av mina kompisar hjälpa mig att spela handdockorna en kväll efter jobbet. De är inte rädda om jag lägger ut filmen på internet och youtube utan de tyckte det var en rolig grej. Jag berättade för dem hur de skulle göra ungefär och så fick de läsa igenom manuset. Vi gick igenom hela historien 3-4 gånger, utan att filma, jag bara testade hur jag skulle ha kameran på bästa sätt. Det var också en chans för mina kompisar att öva hur händelseförloppet skulle vara. När vi gjort detta några gånger och de kände sig relativt säkra på hur manuset var upplagt så test filmade vi en gång. Den versionen fick jag dock ta bort eftersom vi började gapskrattade lite då och då under hela filmen. Vi glömde också bort några viktiga detaljer. Det är så lätt att glömma detaljer när man är så koncentrerad på det hela och så ska man hålla koll på manus och samtidigt filma,vilket jag fick erfara inte var så lätt som man kanske först trodde. Vi testade att filma igen och version 2 blev bättre än version ett, dock råkade jag filma åt fel håll mitt i filmen. Den tredje gången gick det mycket bättre och det var den versionen som jag valde. Det visade sig att både Martin och Linda som hjälpte mig tyckte att det var väldigt roligt att hjälp till. Speciellt Martin som var lite tveksam till att vara med först.
Jag ville ha någon bakgrundsmusik i filmen, eftersom att ibland när Knorre bygger så är det inte så mkt ljud så jag tänkte att det vore bra. Jag hittade i imovie en ljudsnutt som jag tyckte passa in, en ganska trallvänlig sång. Sedan tyckte jag filmen skulle blir roligare med lite ljud effekter. Så när Knorre vinkar in i kameran kom en ljudeffekt som hette dinosaurien, det var den som var mest likt en gris. Sen när mu kommer så la jag in ett råmande. Sedan när Muu blir arg hittade jag ett väsande som lät som ett monster. Den tyckte jag passade in så jag la i den. När Knorre drämmer till Muu så lade jag till en ljudeffekt som hette boink som jag tyckte passade in. I slutet av filmen när båda blev glada igen så lade jag in en till ljudeffekt med skrattande barn som avslutar filmen. Jag tyckte det passade in också när Knorre och Muu blev glada.
Dock tror jag att de som har mest nytta av den här filmen är barn som är mellan 1-3 år. De stora barnen tyckte den var bra, men de hade nog velat ha den mer avancerat. Men det är ju ändå bra att de barnen som är i den här åldern 1-3 som jag inriktade mig emot faktiskt var intresserade och att det inspirerade till lek. Det påverkade ju även de större barnen som också ville leka och hitta på en fortsättning.
Sammanfattningsvis kan man säga att det har varit ett skojigt, intensivt och lärorikt arbete att göra film. Det är en process som tar längre tid än jag rodde. Jag har lärt mig att använda imovie, göra ett manus, film manus och filma med Ipaden samtidigt som man ska regissera de andra hur de ska göra. Det är en rolig erfarenhet och jag tänker definitivt göra fler filmer framöver, nu har man ju verktyg som man kan använda sig av. Nästa film kommer nog handla om hur det kan kännas att bli lämnad av mamma och pappa, på förskolan då några av våra barn har väldigt svårt att lämna mamma eller pappa och de blir väldigt ledsna, att göra en film om detta kanske kan underlätta för dem. Vi får se hur det blir. Bilderna ni ser i detta inlägg är några som togs under inspelingen av filmen.
- Posted using BlogPress from my iPad
