Pedagogisk dokumentation
Enligt Wehner – Godée (2010) är pedagogisk doumentation ett viktigt pedagogisk verktyg där man använder sig av observationer, samt olika typer av dokumentation såsom text, video och bild. Pedagogisk dokumentation födjupar förståelse för hur barnen ser på världen (Wehner-Godée, 2010). Författaren Taguchi (1999) menar att pedagogisk dokumentation är ett verktyg dels för pedagogerna att se barnens lärande, men det är ocså ett sätt för barnen att se sitt eget lärande. Det är en ömsesidig kommunikation som sker i olika steg. Pedagogen dokumenterar vad som händer och hur barnen reagerar på olika saker för att senare visa för barnen vad de har gjort och genom detta få nya tankar och refletioner som de kan jobba vidare med. (Taguchi,1999). Målsättningen med pedagogisk dokumentation enligt Wehner-Godée (2010) är att synliggöra barnens utveckling av kunskap och olika kompetenser samt att förändra personalens pedagogiska lärande.
I mitt arbetslag hade vi från början ganska olika uppfattningar om vad pedagogisk doumentation är för något. Alla tre var överens om att vi dokumenterar, för det gör vi ju ofta, men vi började fundera på, Vad är det vi egentligen dokumenterar? Hur vet vi att dokumentationen är pedagogisk?
Är det en dokumentation om vi tar kort på ett barn som äter glass? Den första spontana tanken var nej, det är inte en pedagogisk dokumentation. Men efter en stunds reflekterande kom vi fram till att det kan vara en pedagogisk dokumentation beroende på hur situationen ser ut. Om man har följt processen tidigare och dokumenterat med exempelvis kamera och sett att barnet har svårt att äta en glass och har svårt att hålla i glassen och tappar den hela tiden. För att sedan efter en tids övning helt plötsligt kunna hålla i glassen utan att tappa den så anser vi att detta är en slags pedagogisk dokumentation. Man kan ocså visa bilderna för barnet vid ett senare tillfälle och fråga vad som hände vid den här bilden och få barnet att återberätta.
Hur använder vi pedagogisk dokumentation?
Vi är I en process då vi ska börja använda digital portfolio i programmet Unikum på vår förskola. Det är ett verkyg där man kan använda sig av både ljud, bild och videoklipp. Det finns även utrymme för föräldrarna att själva logga in på sidan och titta i portfolion hemifrån och på det sättet bli mer aktiv i barnets lärande. Detta tycker vi i arbetslaget ska bli spännande att prova. Man har en portfolio som är anpassad för den åldern barnen befinner sig i, även de allra minsta kan vara delaktiga även om vi vuxna ger barnen röster.
I dagsläget använder vi en pappers portfolio. Alla barn har en egen mapp där vi varje termin skriver ungefär 1 A4 sida, som är en berättelse om deras motoriska, sociala och språkliga utveckling. Vi brukar också lägga in några bilder i portfolion som vi har tagit under terminens gång. Det ska vara skrivet i berättarform som en livsberättelse där man fokuserar på det positiva egenskaper barnet har och inte det negativa. Vi brukar även ta med en eller två teckningar som barnet gjort.
Vi har en digtalram I hallen så att våra föräldrar kan se vad barnen gör på avdelningen. Den är placerad på en byrå så att även våra små barn kan sitta i hallen och själva titta på bilderna, vilket ofta är mycket uppskattat. Det är ett bra sätt för de små barnen att minnas och vi vuxna kan ställa frågor till barnen ex Vad gjorde du på den där bilden? Vem var det som om på besök osv.
Vi har ett månadsbrev som skickas till föräldranra varje månad där vi berättar för dem vad vi håller på med i förskolan och om något speciellt händer. Vi presenterar våra olika grupper med aktiviteter och vi nämner kort vad vi gör i de olika grupperna. Vi skickar även med något mål ur läroplanen Lpfö 98 som passar ihop med det vi jobbar med.
Enligt Wehner – Godée (2010) finns det mycket problematik angående pedagogisk dokumentation. En av de främsta problemen är att tiden inte alltid räcker till, då dokumentation kommer i vägen för de dagliga rutinerna. Detta innebär att dokumentationen måste ersätta något annat och enligt Wehner – Godée (2010) kan inte dokumentationen läggas som ett ytterligare krav på organisationen. Därutöver finns det andra bekymmer som integritetskränkande sätt och situationer som kan innebära att man bryter mot tystnadsplikten.
En annan viktig aspekt att tänka på är att dokumentationen inte alltid visar hela “sanningen” detta gäller exempelivs vid videoupptagning där bilden är subjektiv och färgas av det som gestaltas. En rätvis bild måste alltid gestaltas och alla inblandade parter ska informeras i vilket sammanhang doumentationen ska användas.(Wehner -Godée, 2010)
När ett nytt barn börjar på vår förskola fyller de i en blankett där de ger sitt medgivande att vi får fotografera deras barn.
Reflektioner
Vi har i vårt arbetslag märkt att det inte alltid är lätt att prioritera dokumentation. Vi strävar efter att i möjligaste mån utföra detta så ofta som möjligt. Men ibland kommer saker emellan. Efter att vi har haft olika aktiviteter försöker vi sitta 5 minuter själva och skriva ner vad som hände och hur barnen reagerade.
Jag har upptäckt att det finns visst motstånd i vår förskola mot att introducera nya saker. Vissa kan ibland uppfatta pedagogisk dokumentation som något jobbigt, svårt och betungande som man måste göra som ibland verkar omöjligt att kunna genomföra. En del kan till och med bli stressade och fundera på hur i all världen vi ska hinna med allt. De här personerna behöver uppmuntran och inspiration av andra pedagoger som tycker det är roligt att dokumentera, som kan visa dem att det behöver inte vara jobbigt och svårt att använda pedagogisk dokumentation utan snarare något som är roligt både för oss själva och för barnen.
Enligt förskolans läroplan ska vi jobba med att “kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barns möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intensioner”(reviderad Lpfö98, 2010, s15) I läroplanen står det att barnen ska utveckla en insikt om sig själva och sin omvärld, vilket också är syftet med pedagogisk dokumentation. Med detta vill jag säga att pedagogisk dokumentation är viktigt för oss alla, för barnen så att de kan se deras eget lärande, men det är lika viktigt för mig som vuxen att dokumentera för att se mitt eget lärande som pedagog för att kunna utvecklas ännu mer. Det är viktigt att ta sig tid att dokumentera och framförallt att reflektera och fundera på vad var det som hände och vad kan vi göra bättre till nästa gång,- vad lärde sig barnen, vad var de intresserade av?
Referenslitteratur:
Lenz Taguchi, Hillevi (1997), Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. HLS, Stockholm.
Utbildningsdepartementet (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Fritzes, Stockholm.
Wehner-Godée, Christina (2010), Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber, Stockholm.
