Knorre blir ledsen!!

Här är min film, Knorre blir ledsen!

Film Manus

Granath (2006) skriver att man kan konsturera ett manus på olika sätt beroende på vilken slags film det är. Jag har valt att göra en dockteater film som en spelfilm, då innehåll och karaktärer är påhittade av mig.

Granath ( 2006) menar att ett film manus ska vara så detalierat så att den som läser det ska kunna se scenerna spelas upp framför sig. När man skriver manus skriver man alltid i nutid, alltså presens. Detta för att man inte kan se hur eller vad en människa tänker inserst inne i en film.(Granath 2006)

Här är mitt manus till filmen Knorre blir ledsen!

Manus

Det spelas musik i bakgrunden, Knorre sitter och bygger.

Berättaren: Här är grisen Knorre!, Hej hej Knorre, (Knorre tittar upp låter och vinkar till kameran) han håller på och bygger ett hus, (Knorre fortsätter att bygga) å vad fint det blir! (Knorre bygger vidare) ååå, (knorre sätter fast den sista lilla biten på huset) Sådär titta! Vilket stort och fint hus! Ojjj!!

Men Knorre, vilka ska bo i huset? (Knorre tittar på huset sedan tittar han åt andra hållet och visar med hela kroppen att det ligger något därborta. Där ligger det en gris och en ko, sen går han dit och puttar ett djur i taget med huvudet in i huset) Mhm aha

Åå titta vad bra det blev! Nu kan Knorre leka!

Men då kommer Muu! ( Muu kommer in i bild och går fram till Knorre och huset)

Muu: Hej hej ,

Berättare: Muu vill också vara med och leka

MUU: Får jag vara med!

Knorre : NEJ de får du inte!

Berättare: Nej DET vill inte Knorre!

ÅÅÅ då blir Muu ledsen!buhuu Stackars muu!( gråter lite grann håller händerna för ögonen) O sen blir hon ARG!, Men vad gör hon??(Muu kastar sig fram och förstör huset) hhhh så får man väl inte göra, nu blev ju Knorre jätte ledsen! (eheee, Knorre gråter håller händerna för ögonen)

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅ hans fina hus!

Men va, Men VAD GÖR DU Knorre??( Knorre tar en röd kloss och går fram till Muu och slår den i huvudet på henne)

Muu: AJ!

Berättare: Ajj!! så får man väl inte göra!Nu blev ju Muu jätteledsen! ( Muu gråter igen, Knorre gråter också) Men vad ska de göra nu? Mu är ledsen och Knorre är ledsen, dom är båda ledsna. (båda håller för händerna och gråter en liten stund)

Men titta!!nu går Knorre fram till Mu och blåser på Muus huvud! (ppuhhhhh) Och ger Muu en kraaaam! Men se! Nu är det bra igen! (båda jublar) NU börjar de bygga tillsammans, se vad bra! ( Mu och Knorre tar varsina klossar och börjar bygga upp huset igen.)

Ojj! (En av dem tappar en kloss, de bygger vidare) hoppsan! (En tappar igen)

Vad FINT huset blir! Titta vad bra! Nu kan de leka tillsammans och så lekte de hela dagen! (Knorre och Mu skrattar och leker tillsammans.)

Litteratur:

Granath, Thomas, "Manus och dramaturgi för film", 2006

Här är min story board, jag är inte världens bästa tecknare, men jag hoppas ni ser någorlunda vad jag har ritat:) jag har mina ritningar kvar i fall någon vill se dem:)

Synopsis

Synopsis

Temat för den här filmen är lärande. Min idé var att göra en film som är anpassad för små barn som är mellan 1-3 år gamla. Anledningen att jag valde just den åldern är för att jag dagligen möter barn  i min egen  barngrupp som är så gamla och jag tänkte att jag ska kunna använda filmen där. Jag valde att inrikta mig på konflikter för det är ett aktuellt ämne i vår dagliga verksamhet. Barnen hamnar ofta i konflikter om leksaker och så vidare, så jag ville göra den här filmen för att barnen lättare ska få en förståelse av situationen och se hur man kan göra istället.   

 

Syftet med den här filmen är att visa barn mellan 1-3 år hur man kan lösa konflikter och bråk utan att använda våld, för att istället leka tillsamans och ha roligt. Genom den här filmen ser barnen att det hjälper inte att förstöra eller slåss för att vara med i leken, utan då blir man bara ledsen, men genom att istället samarbeta och leka tillsammans så blir det mycket bättre. Detta gestaltas i en dockteaterfilm som är lagom lång för de små barnen att titta på.  

Jag valde att göra en dockteater eftersom de flesta små barn tycker om handdockor och de kan lätt relatera till dem. det kan också inbjuda till lek och utforskande.

Filmen blev fyra minuter lång.

 

   

process dokument halva kursen

Nu har vi gått halva kursen och det har gått en tid sedan vi fick Ipaden för första gången. Jag har konstaterat att det är både spännande och roligt och ibland en utmaning att använda Ipaden. I början hade man ingen aning om hur den fungerade, jag hade knappt sett en Ipad innan vi började den här kursen. Jag visste inte vad en app var för något heller. Nu börja jag i alla fall få ett hum om hur man gör och hur saker och ting fungerar. Det är så många tekniska funktioner som jag ännu inte lärt mig, och det är spännande. Du lär dig något nytt varje gång du använder den.

När man inte vet hur man ska göra en sak så testar man och testar och om det fortfarande inte fungerar, så blir jag ibland väldigt irriterad och känner mig frustrerad, det ska jag erkänna. För man vill ju så gärna att det ska fungera på en gång direkt och man vill inte hålla på och krångla hur länge som helst, men om man tänker efter så är det egentligen så med allt som är nytt som man lär sig, man behöver en inlärningsperiod helt klart. En sådan enkel sak som att kopiera ett dokument och klistra in ett dokument i ett annat dokument var inte så lätt som jag trodde. Egentligen ska det ju inte vara så svårt tycker jag, men det handlar om ovana med den nya tekniken, helt enkelt. Man vet hur man gör på en vanlig PC, ganska enkelt det har man gjort tusentals gånger, men när man ska göra samma sak på Ipaden kan det ibland kännas som rena grekiskan. Då behövs en stor portion med tålamod. Tänk vilken skön känsla senare när man har kommit på hur man ska göra. Då känner man sig väldigt nöjd:)

Det är också tur att det finns kursdeltagare i den här kursen som är väldigt kunniga och som gärna delar med sig av sina erfarenheter och kan hjälpa en annan när man behöver det. Fönstret på facebook var en bra idé som jag hoppas finns kvar efter kursens slut också. Sidan har blivit som ett forum där man kan dela med sig av sina erfarenheter och tanka och ge exempel på smarta funktioner och bra appar. Det kan man kalla kompetenta pedagoger eller som de sa på kickoffen för den nya läroplanen i förskolan "mumsiga piroger" det finns en rolig sång som ligger på youtube som heter kompetenta pedagoger den sången är en bra sammanfattning så lyssna på den om ni inte redan hört den:D

Litteraturen i den här kursen har varit intressant och varierad. Det som är bra är att även om du är högstadielärare eller förskollärare och jobbar med stora eller småbarn så finns det ändå saker du kan snappa upp och ta tillvara på i din egen verksamhet.

De tre huvudfrågorna vid reflektion tycker jag är viktigt. Man behöver som pedagog stanna upp och tänka efter då och då, Vad är det vi ska göra, Varför gör vi det här och Hur ska vi göra det vi hade tänkt. Det är också vitigt att ställa sig frågan, för vem gör vi det här? Är det för barnens skull? Eller är det för vår egen del? Nu har vi ju också sedan I juli 2011 den nya läroplanen I förskolan som vi ska använda i vår verksamhet.

Jag har börjat använda Ipaden oftare i vår verksamhet men jag strävar efter att använda den ännu mer. Jag har konstaterat att oj vad många bra användbara appar det finns som man kan använda i förskolan, som även de minsta barnen kan testa. De är så otroligt smarta barnen, de lär sig mycket fortare än vad man själv gör och jag är ändå inte så gammal:) när man läser litteraturen så tycker man åt ena sidan att man blir mer säker på vad det är för något vi läser men åt andra sidan kan man bli mer förvirrad än någonsin för man trodde att man visste något och så inser man att man egentligen inte visste så mycket ändå. Visst blir det förvirrande, men man gör ett gott försök att försöka förstå och det är bra att ha kolleger eller studiekamrater att diskutera med

Jag ser fram emot nästa del av kursen, det ska bli spännande tycker jag :)

Portfolio

Vi har läst boken "Att arbeta med portfolio- teori,förhållningssätt och praktik"(Ellmin, 2003)

“Begreppet portfolio kommer närmast från engelskan och betyder något att bära blad i” (Ellmin, 2003, s 22) man kan också säga att portfolio är ett enkelt sätt att visa ett urval av alster och arbeten som barnet har gjort. Det visar och synliggör ett lärande.

Ellmin&Ellmin (1999a,2001) skriver att en portfolio kan se olika ut beroende på hur gamla barnen/eleverna är. I förskolan kan det exempelvis vara mer fokus på barnens skapande förmåga och deras lust att lära. Man tittar också på den emotionella kompetensen såsom självförtroende och trygghet i sig själva och i barngruppen. Portfolio kan också fokusera på barnens självbild, jag kan och jag är någon. Den sociala kompetensen, språk, kommunikation och samarbetsförmåga är andra områden som en portfolio kan fokusera på.

Ellmin& Elmin(2002) menar att en bra portfolio innehåller följande:
En klar bild av barnets utveckling och lärande inom ett eller flera områden.
Den uppmuntrar barnen att själva vara aktiva och delaktiga i portfolioarbetet och själv välja ut samla och reflektera kring sina egna arbeten/alster som de har gjort under en period.
Den uppmuntrar till att barnet blir mer självständigt i sitt eget lärande
Ett sätt för pedagogen att kunna handleda och ge stöd till barnen i deras utveckling
Portfolio är ett bra sätt för föräldrarna att kunna hjälpa sina barn och ett sätt för dem att se vad barnen har lärt sig. (Ellmin B, Ellmin R, 2002)

Enligt Ellmin& Ellmin finns det två grundmodeller för portfolio, visningsportfolio och arbetsportfolio. En visningsportfolio innehåller ett urval av barnets lärande, där man visar upp de bästa arbetena som barnet har gjort under en längre tid. Visningsportfolion ska underlätta vid övergångar mellan olika skolformer och lärare. Det är en mer offentlig portfolio som visar utveckling och kompetenser under en längre tid.

En arbetsportfolio är mer vardagligt, barnen jobbar med portfolio flera gånger i veckan. Barnen daterar och sparar de färdiga arbetena. Det är en självklar del av den pedagogiska verksamheten. Den kan innehålla många olika arbeten inom flera olika områden. Tack vare att man sparar det man har gjort så kan barnen senare se tillbaka och följa lärande processen utifrån de färdiga material de har framför sig. Denna form av portfolio är mer till för barnen själva.(Ellmin, 2003)

På min förskola använder vi I dagsläget pappersportfolio där vi skriver en livsberättelse om barnen varje termin. När ett nytt barn börjar hos oss så skriver vi först om inskolningen och hur barnet trivs osv. Vi berättar om barnens sociala utveckling, den motoriska utvecklingen och den språkliga utvecklingen. Vi brukar lägga in några bilder på barnen. Vi brukar också spara en eller två teckningar per termin som vi tycker visar deras utveckling i skapande. Vi har börjat en process och ska snart övergå till digital portfolio och det ska bli spännande. Om några veckor ska vi börja använda unikum som är ett bra verktyg för digital portfolio. Fördelen med digitalportfolio tycker jag är att du kan använda både ljud och film i den. Det kan du inte göra i en pappersportfolio. Det är också ett sätt för föräldrarna att bli mer delaktiga i sina barns utveckling. Det blir mer konkret när de får se själva vad barnen gör, inte bara få det berättat för sig. De blir lite grann som en fluga på väggen, många föräldrar har sagt att de ibland önskade att de kunde vara just det, en fluga på väggen så de kan se vad barnen gör och hur de beter sig i förskolan.

Ipad är ett bra verktyg för att göra en digital portfolio. Även de allra minsta kan ha nytta av den. Med hjälp av en Ipad kan du ta kort på barnen när de gör olika saker. Du kan tillsammans med barnen skapa och spela in sagor, sjunga sånger, skapa musik som man sedan kan ha användning av på ett utvecklingssamtal. Du kan filma när barnen leker, eller om de hamnar i konflikter osv.

Vid en konflikt kan en Ipad vara mycket användbart och lärorikt både för oss vuxna, för vi kan se från en annan synvinkel och ett annat perspektiv. Vi kanske inte uppfattade hela situationen från början för att sedan när man ser situationen igen via film eller ljud kan man ibland upptäcka helt andra saker. Det är också bra för barnens egen skull att själva se vad det var som hände och få fundera och reflektera kring sina händelsen tillsammans med en pedagog. Man kan ställa frågor, vad var det som hände? vad gör du i det här videoklippet?detta kan man även fråga små barn, dock får man ta hänsyn till hur gamla de är. Vi vuxna blir viktiga framförallt om barnen inte själva kan uttrycka vad de tänker så får vi pedagoger försöka hjälpa barnen att sätta ord på det de känner.

Jag måste också tillägga att en portfolio kan se väldigt olika ut i olika förskolor runt om i landet, men de flesta portfolio innehåller ungefär samma sak. Variationen kan ta hänsyn till hur gamla barnen är, en femåring och en ettåring är inte likadana, utan man anpassar portfolion efter vilken ålder det är på barnen. Det innebär inte att en portfolio för småbarn är bättre än en portfolio från en storbarns grupp.

Jag har tänkt att använda Ipad vid mina kommande
utvecklingssamtal, vilket ska bli spännande att se föräldrarnas reaktioner.




- Posted using BlogPress from my iPad

Process dokument

Några tankar

Nu har det gått en tid sedan vi fick Ipaden för första gången. Jag har konstaterat att det är både spännande och roligt och en stor utmaning att använda Ipaden. I början hade man ingen aning om hur Ipaden fungerade, jag hade inte ens sett en Ipad innan vi började kursen. Nu börjar man i alla fall få ett hum om hur man gör. Det är så många tekniska funktioner som jag ännu inte lärt mig, men man lär sig något nytt varje gång man använder den.
När man inte vet hur man ska göra en sak så testar man och testar och om det fortfarande inte fungerar, så blir man väldigt irriterad och känner sig frustrerad, det ska jag erkänna. För man vill ju så gärna att det ska fungera på en gång direkt och man vill inte hålla på och krångla, men om man tänker efter så är det egentligen så med allt som är nytt som man lär sig, man behöver en inlärningsperiod helt enkelt och så är det även med Ipaden för att lära sig grunderna. En sådan enkel sak som att kopiera ett dokument och klistra in ett dokument i ett annat dokument var inte så lätt som man trodde. Egentligen ska det ju inte vara så svårt tycker jag, men det handlar om ovana helt enkelt, man är inte van vid alla finesserna på den. Man vet hur man gör på en vanlig PC men när man ska göra samma sak på Ipaden kan det ibland kännas som rena grekiskan.


Då är det tur att det finns kursdeltagare i den här kursen som är väldigt kunniga och som gärna delar med sig av sina erfarenheter och kan hjälpa en annan när man behöver det. Fönstret på facebook är en bra sida där många delar med sig av tips och idéer. Det kan man kalla kompetenta pedagoger eller som de sa på kickoffen för den nya läroplanen "mumsiga piroger" det finns en rolig sång som ligger på youtube som heter kompetenta pedagoger den sången är en bra sammanfattning så lyssna på den om ni inte redan hört den:D

Jag har börjat använda Ipaden oftare i vår verksamhet men jag strävar efter att använda den ännu mer. Jag har konstaterat att oj vad många bra användbara appar det finns som man kan använda i förskolan, som även de minsta barnen kan testa. De är så otroligt smarta barnen, de lär sig mycket fortare än vad man själv gör och jag är ändå inte så gammal:) när man läser litteraturen så tycker man åt ena sidan att man blir mer säker på vad det är för något vi läser men åt andra sidan kan man bli mer förvirrad än någonsin för man trodde att man visste något och så inser man att man egentligen inte visste så mycket ändå. Visst blir det förvirrande, men man gör ett gott försök att försöka förstå och det är bra att ha kolleger eller studiekamrater att diskutera med, man lär sig något nytt varje dag.